Det var högt upp,
vi satt vid bassängkanten
och såg ut över vidderna
Vi såg sjön,
den glittrande som varit större
förut
Och på vägen dit, de blommande
lupinerna
I rosa och lila
Du hade en stor rosa rosett i håret
Så stor så du nästan inte syntes
Ditt hår var tovigt och tjockt
Mamma gjorde en fläta
I väggarna fanns spår
Efter de som byggt,
och strävat och kämpat
Vi små väna,
vi bara fanns
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar