Och det luktade äpple av mitt nya schampo från
Yves Rocher. En plastflaska med en kork i röd plast som såg ut som ett äpple. Det
var varmt i duschrummet utanför bastun, men jag gillade inte munstycket som
sprutade ut vattnet så hårt och oregelbundet. På golvet låg trätrall och det
luktade fuktiga plankor och torrt trä från bastun.
I köket satt morfar på sin
kökssoffa och väntade på döden. Den skulle komma. Kanske inte just då i
decembermörkret men den stod och lurade vid husknuten. Kanske till våren, eller
nästa. Då skulle allt vara slut, och livet blev inte som han önskade men det
blev ett liv i alla fall, med många barn och barnbarn. Vi var som små figurer i
ett dockskåp. Befolkade scenen som sattes upp många år tidigare. Ett liv där
drömmar inte fick plats. En plats där önskningar inte slog in.
I
skogen på andra sidan vägen från Övertorneå fanns en bunker. Det måste varit
kallt i den om vintrarna. Där fanns britsar på höjd att sova i. Hyllor för
konserver. Det satt lampor i taket. Här nere behövde man inte oroa sig för att
ryssen skulle se om det lyste ut genom mörkläggningsgardinerna. Här nere fanns
bara mörker.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar